Romer – 500 år i Sverige. Vårens program på Mångkulturellt centrum
Under våren fyller vi huset med utställningar, program och pedagogik med fokus på romer i Sverige 2012. I år är det 500 år sedan romernas första dokumenterade närvaro i Sverige.
Romerna är den största minoriteten i Europa. Trots detta är de ofta osynliga.
Den 19 april öppnar utställningen Romska resor. Under sex år reste fotografen Joakim Eskildsen tillsammans med författaren Cia Rinne till sju olika länder – Ungern, Indien, Grekland, Rumänien, Frankrike, Ryssland och Finland – för att få insikt i romernas levnadsvillkor. Ofta bodde de en längre tid tillsammans med människorna som de ville lära känna. Denna stora fotoutställning visas till 1 september.
Tillsammans med Framtidens Romer i Botkyrka och Framtidens Unga Romer har vi gjort en utställning där alldagliga föremål bär på laddade berättelser. Vi kallar den Ut-märkt svensk form. En utställning där små delar tillsammans ger en bild av vad det innebär att vara rom, i Sverige, idag. Den visas 26 april–10 maj och 22 maj–1 juli.
Redan dagen innan Romska resor öppnar, alltså den 18 april, äger en Jubileumskonferens rum på Södertörns högskola. Där handlar det om romer och resande i Norden, om romers samarbete med högskolan i utforskningen av Förintelsen, om den romska pingstväckelsen, om romer i skolan.
I vår skolverksamhet kommer vi att arbeta med fyra teman:
Farliga foton. Genom vems ögon ser vi verkligheten?
Berättande. Berättandetraditionen är en stark del av romskt kulturliv. Men alla har en historia.
Utanför ramarna. Vad är det som inte syns i en bild? Bildanalys och mediakritik för de allra minsta.
Resande. En resa i tanken. Var kommer jag ifrån? Och vart ska jag?
För vuxna blir det visningar där våra guider ger gruppen en historisk tillbakablick och fördjupning. Och en programverksamhet där författare, politiker, lärare och andra kommer att ge mer kunskap om olika aspekter av romskt liv i Sverige och Botkyrka 2012. Det kommer även att bli tillfälle att sjunga karaoke i samband med öppningen av ”Ut-märkt svensk form”.
Vårens temasatsning om romer gör vi i samarbete med Södertörns högskola, Botkyrka kommun, tidskriften É Romani Glinda, ABF-Botkyrka-Salem, Framtidens Romer i Botkyrka och Framtidens Unga Romer.
Mer information om Jubileumskonferensen:
Christina Rodell Olgaç, Södertörns högskola, christina.rodell.olgac@sh.se
Pressmeddelande 15 november 2011
KP Arnoldsonpriset till Södra Sidan
Mångkulturellt centrums styrelse beslutade igår att tilldela tidningen Södra Sidan årets KP Arnoldsonpris mot främlingsfientlighet och rasism.
Södra Sidan arbetar aktivt för att motverka en annars negativ mediebild av förorterna längs den röda linjen och istället visa på bra initiativ och lyfta upp de positiva aspekterna av mångkulturella samhällen. Och när negativa händelser inträffar belyses de från ett perspektiv som skapar en mindre enhetlig bild av förorten och istället visar på vad vanliga människor tycker om det som skett.
Den röda tråden är mänskliga möten och att gå bortom stereotyper.
Södra Sidan är ett initiativ som verkligen bidrar till att bryta ned fördomar och på ett mycket konkret sätt arbeta mot rasism.
Prisetutdelas i samband med Botkyrka kommuns fullmäktigesammanträde 15 december.
K P Arnoldsonpriset är på 10 000 kr, och utdelas till en person eller grupp verksamma i Botkyrka som bidrar till skapandet av ett samhälle där människor inte förtrycks eller utsätts för diskriminerande handlingar. Priset utdelas årligen av Mångkulturellt Centrums styrelse. Första gången priset delades ut var 1998.
KP Arnoldson (1844–1916) var stins i Tumba. Han var också journalist, författare, pacifist, riksdagsman och nobelpristagare. Arnoldson tilldelades Nobels fredspris år 1908. Han var med och bildade Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1883.
Ny rapport från Mångkulturellt centrum: ”Osmos – inkluderingsprocesser i kulturlivet”
Hur står det egentligen till med den etniska och kulturella mångfalden på landets kulturinstitutioner? Vilka sitter i publiken på operan och vilka besöker Nationalmuseum? Hur tänker cheferna när de rekryterar personal? Vilka styr över innehållet, och med vilka brukar institutionerna samarbeta vid en produktion?
2009 fick Mångkulturellt centrum i uppdrag av Kulturdepartementet att samordna utbildningsinsatser kring etnisk och kulturell mångfald på kulturinstitutionerna, och ”Osmos – inkluderingsprocesser i kulturlivet” utgör första steget i detta arbete. Rapporten är en kartläggning av vad de stora kulturinstitutionerna – i synnerhet de statligt finansierade – lärt sig i sitt mångfaldsarbete, och vilka erfarenheter de gjort efter Mångkulturåret 2006 och regeringssatsningen ”Interkulturella initiativ” två år senare.
Mångkulturåret syftade till att öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet, men också till att de offentligt finansierade kulturinstitutionerna skulle spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som råder i Sverige. Något som tycks lättare sagt än gjort. Författarna Nina Edström och Charlotte Hyltén-Cavallius har identifierat problem och spänningsområden som hindrar denna utveckling, men de har också sökt och funnit många goda exempel.
”Osmos” fungerar också som ett utbildningsmaterial för alla kulturaktörer runt om i landet. Författarna ger handfasta råd och praktiska anvisningar i det mångfaldsarbete som de statligt finansierade institutionerna har skyldighet att bedriva.
Söker du efter den hållbara världen? Undrar du hur det ska gå? Har du klimatångest? Ta risken att komma till Fittja och se om du hittar några svar!
Är blå-gul islam grönare? Vad säger Ahmed Nuru, aktiv i Miljöpartiet i Botkyrka, om det? Vad har en kristen person för skyldigheter mot skapelsen, frågar vi prästen i Svenska kyrkan i Hallunda. Varför vill Folkodlarna i Skarpnäck odla på parkmark?
– Som i en klippbok möter vi frågor om solidaritetens, empatins och identifikationens gränser ställda till människor med olika erfarenheter, berättar Marita Castro, curator.
En varmare värld betyder inte bara att isar smälter, havsnivåer höjs, öknar breder ut sig och andra platser drabbas av översvämningar. Redan nu dör 350 000 människor per år till följd av klimatförändringar. International Organization for Migration tror att mellan 25 miljoner och en miljard människor under de närmaste decennierna kommer att tvingas lämna sina hem på grund av naturkatastrofer
Vilka idéer grundar vi vår verklighetsuppfattning på? Ur bokhyllan kan vi plocka ner klassiska utopier och dystopier från olika århundraden.
Men det finns också idéer som inte är nedskrivna i klassiska böcker: i Anderna talar man om Sumak Kawsay – att leva väl. I kortfilmen ”Uratari – detta är demokrati för oss” får vi veta vad demokrati är i en by i Peru: att vilja arbeta tillsammans, för det gemensamma, att visa ömsesidig respekt och inte bråka om struntsaker.
I utställningen ingår konstyoga, här finns en japansk kompost som vi tar hand om gemensamt, här växer barnens krukodlingar. På den stora fototapeten sitter mängder av fågelholkar utformade som moskéer. Det är elever från Botkyrka Folkhögskola som har tillverkat dem. Varför? Berättelsen finns i utställningen.
Programkvällarna inleder vi med ett lätt yogapass för dem som vill mjuka upp kropp och sinne. Sedan följer möten med människor som arbetar med miljöfrågor, med sociala gemenskapsprojekt, med facklig organisering och med ekumenik.
Vi behöver tänka kollektivt, samarbeta och slå våra kloka huvuden ihop. Detta är en utställning om att leva, tänka och handla tillsammans. Den visas hela år 2011.
Förutom Botkyrka Folkhögskola, har vi haft glädjen att samarbeta med Klimatmagasinet Effekt.
