År 1662 beslutade konungen att det skulle stakas en ny väg, från Hornstull och söderut. Den nya landsvägen drogs över Fittja. Genom vägen ökade behovet av gästgiverier och skjutsstationer där man kunde byta hästar och därför uppfördes i Fittja en "Godh Krogh". Gården fick rätt att hålla skjutshåll med tjugo hästar. Vid Fittja skedde nämligen det första hästbytet på vägen från Stockholm och söderöver.
Fittjas betydelse växte. På 1660-talet flyttade Svartlösa härads ting till Fittja. År 1667 blev Fittja posthemman. Det som idag heter Postängsvägen är uppkallat efter ängen där posthästarna fanns.
Gården bytte ofta ägare under 1700- och 1800-talen.
År 1809 blev grosshandlare Jacob Schmidt ägare till Fittja gård. Det var han som lät uppföra de nuvarande byggnaderna och den stora logen innan han gick i konkurs.
På 1820-talet kom ångfartygen, och 1849 järnvägen. Med järnvägen lades grunden till en ny centralort: Tumba. Fittjas och gästgiveriets betydelse minskade.
1859 köpte LM Carlsson gården. Carlssons blev den sista familj som ägde den.
År 1913 kom en annan familj Carlsson till Fittja med ångbåten för att arbeta som statare på gården.
Från år 1955 stod Fittja gård och förföll. 1968 köptes marken av byggmästare Ehn. En modern förort skulle byggas. Botkyrka kommun blev ägare till gården som K-märktes 1970. Logen, under många år ett populärt dansställe, brändes ner. På dess plats byggdes daghemmet Humlan.
När det moderna Fittja stod färdigt i början av 70-talet fanns värdshuset kvar i östra flygeln. Det fungerade som träffpunkt för nyinflyttade fittjabor. Efter att värdshuset stängdes 1972 stod flyglarna tomma och användes ibland av barn som lekplats.
I huvudbyggnaden bodde Lars Kärger Carlsson ensam kvar med sina katter. Till honom gick många av de nyinflyttade barnen.
"På Fittja gård bodde den där äldre mannen. Dit gick vi på rasterna för han bjöd ju in oss. Vi brukade leka kurragömma i hans lägenhet. Det var öppet hus ungefär", har Münibe Demirkiran, numera anställd i Botkyrkabyggen, berättat om sin barndom i Fittja.
År 1983 bestämde sig kommunen för att renovera gården. Lars Kärger Carlsson flyttade till en femrumslägenhet på Värdshusvägen, där han bodde de tre sista åren av sitt liv.
Flyglarna byggdes om till daghem. Den gamla herrgårdsbyggnaden blev Folkets hus. "Ryttmästaren skulle vända sig i sin grav om han visste om det. Han hatade ju fackföreningarna" sa John Carlsson, som varit statare på Fittja gård, i en intervju i DN 12/6 1985.
Mångkulturellt centrum flyttade in i Fittja gård 1991. Först bara i huvudbyggnaden, men efterhand även i de två flyglarna.
Copyright Mångkulturellt centrum - Design
av C&T Creation
