Hur påverkar migrationen Sverige och hur hanterar människor social och kulturell mångfald i sin vardag? Genom dokumentationsverksamhet kan vi både nu och i framtiden få kunskap om förhållanden i samhället och människors levnadsvillkor. Vi kan också bidra till förståelse av historiska samband och delta i en dialog i samtiden. Kunskap om hur människor lever och tänker är en förutsättning för att hantera frågor om rättvisa och värdighet.
Att minnas migrationen
I museer och arkiv bevaras på olika sätt historien för kommande generationer. Nordiska museet har ett stort arkivmaterial som består av människors egna skrivna berättelser om sina liv, sedan mitten av 1800-talet och framåt. En viktig del av historien saknas ännu. Det är berättelser och minnen från alla dem som flyttat mellan länder, som arbetskraft, flyktingar eller anhöriga. I framtiden kommer man att vilja ha kunskap om hur de generationerna levde och tänkte och om hur deras samhälle såg ut.
Nordiska museet och Mångkulturellt centrum inbjuder och uppmanar alla med migration som en del av sin livserfarenhet att skriva ner och lämna in sina berättelser, för att skapa ett kulturarv för framtiden!
På projektets hemsida kan du hämta skrivuppropet och studiehandling från ABF .
Barn tar plats är ett samarbete mellan Mångkulturellt centrum och Nordiska museet. I projektet har vi intervjuat barn om deras vardagsliv och fritidsvanor. Idén är att göra en uppföljning av etnologen Evalis Bjurmans undersökningar av 8-9 åringars vardagsliv och fritidsvanor i fyra stockholmsförorter under det sena 1970-talet. Samtidigt kan man konstatera att under dessa tjugofem år har förändringarna i samhället, specifikt för barn, varit avsevärda.
Frågor som projektet arbetar med är: Hur har sociala avgränsningar förändrats av migration och boendesegregering? Har barns kulturella villkor ändrats med Internet (mindre rörlighet, ökad rädsla)? Är det mindre accepterat idag att barn rör sig utomhus? Kan man fortfarande tala om speciella lektraditioner som kan förknippas med avgränsade grupper eller har de individualiserats? Har "tonårsidentiteter" flyttat ned i åldrarna? Har mindre social mobilitet, mer skiktad skola och ökat tryck på föräldrar för att styra barns identifikationer kommit att leda till annorlunda kulturella uttrycksformer? Vad finns det för utrymme för barns egna former för lek och samvaro?
En galleriutställning visades hösten 2008. I november samma år anordnades en konferens om barns olika uppväxtvillkor.
Helger och högtider – folklore, migration och kulturarv
Helger och högtider – folklore, migration och kulturarv pågick mellan 1999 och 2007. Med projektet ville vi visa att migrationen nu är en del av det svenska kulturarvet. Projektet presenteras i boken "Mellan påsk och kadir, högtider i förändring". Beställ boken i vår webbshop.
Dödens riter och platser i mångfaldens Sverige var ett projekt initierat av Kulturmötesgruppen inom Samdok. Ritualerna kring död och begravning är en aktuell fråga i det mångkulturella samhället, bland människor med skiftande bakgrund och livsstil, politisk och religiös uppfattning. I samarbete med Samdok genomfördes i april 2003 en metodkurs med samma tema på Mångkulturellt centrum.
Dokumentationen som Mångkulturellt centrum gjorde inriktade sig på hur man inom de olika trossamfunden genomför begravningar och utformar gravplatser. I vidare mening handlade projektet om hur döden kan användas till att ta avtryck på sociala och kulturella gränser, gränsöverskridanden och förändringar i det samtida Sverige. En utställning på temat visades på Mångkulturellt centrum år 2005.
Blod och andra band
Inför arbetet med utställningen "Blod och andra band" som som var den första utställningen i vår nya huvudbyggnad och öppnade i april 2003 gjordes en rad intervjuer, observationer och fotodokumentationer. Ordet blod skapar många associationer och har vitt skilda innebörder.
Med start i det lilla, konkreta, fysiska som substansen blod och med slutpunkt i det allra största som frågor rörande religion, medborgarskap och rasism granskade vi detta ämnesområde. En röd tråd var spänningen mellan natur och kultur, tillhörighet och utanförskap.
Intervjuer gjordes bland annat på temat medborgarskap och adoption. Fotografen Karin Riikonen arbetade under våren 2001 med ämnesområden som halal-slakt, nattvard, födande, familj/släkt, brödraskap, blodgivning, blodförvaring och minnesmärken.
Grekiska motståndsrörelsen
Med projektet vill vi bevara ett stycke europeisk 1900-talshistoria, sådant det tog sig ut på svensk mark: den grekiska motståndsrörelsen mot militärdiktaturen i Grekland under 1960- och 1970-talen. Basen för projektet ligger i Chrysostomos Kotsinas fotografier av demonstrationerna och mötena för motståndsrörelsen som genomfördes i bland annat Stockholm. Ett komplement till fotografierna är berättelser från personer som var med under denna period och var aktiva i motståndsrörelsen. En galleriutställning visades i september 2003.
Copyright Mångkulturellt centrum - Design
av C&T Creation
