|
Forskningen vid Mångkulturellt centrum bedrivs kring frågor relaterade till internationell migration, etniska och transnationella relationer samt interkulturella frågor. Internationell migration innefattar här både arbetskrafts-, anhörig-, flyktinginvandring och utlandsadoption. En stor del av vår verksamhet utgörs av uppdragsforskning. Det kan vara i form av offentligt finansierade utrednings-, utbildnings- och utvärderingsuppdrag, studier av mångfald i organisationer eller enskilda kunskapsprojekt. Andra delar består av egna projekt som vi söker finansiering för och projekt som forskare från universitet och högskolor förlägger hos oss. Centrets forskningsprofil är mångvetenskaplig och kännetecknas därför av att forskningen bedrivs utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. Många av oss arbetar i en etnografisk forskningstradition som kombinerar deltagarobservationer och fotografi med kvalitativa, ofta semistrukturerade, intervjuer eller samtal. Det förekommer också att vi arbetar med statistik och enkätundersökningar. Forskarna på centret arbetar ofta nära personer och verksamheter på fältet, vilket brukar beskrivas som tillämpad forskning. I projekten ställer vi också alltid frågor av grundforskningskaraktär. Vårt mål är att kunna kombinera grundforskning med ett praktiknära arbetssätt och att forskningsresultaten ska generera nya infallsvinklar och perspektiv på verksamheter, och därmed kunna skapa underlag för nyanserade diskussioner och framtida frågeställningar. Antalet forskare på centret växlar beroende på vilka uppdrag eller projekt som är aktuella. Under de senaste åren har vi haft forskare med bakgrund inom antropologi, etnologi, kulturstudier, litteraturvetenskap, sociologi, språkvetenskap och teatervetenskap verksamma på centret. Forskningen bedrivs i nära samarbete med både utbildningsverksamheten, utställningsverksamheten och samtidsdokumentationen vid centret. Ett forskningsprojekt kan ibland växa fram utifrån resultat som härrör från ett dokumentationsprojekt. Våra forskningsresultat och den samlade kompetensens som finns kommer sedan till användning i de utbildningar och seminarier som centret erbjuder, liksom att de avspeglas i förlagsproduktion, utställningar och pedagogiskt arbete med barn och unga.
Teoretiska perspektiv
En förenande länk i de olika teoretiska perspektiv som är företrädda i centrets forskningsverksamhet är att de innehåller maktanalyser. Det kan vara postkolonial teori, genus- och sexualitetsperspektiv, aktör-nätverksteori eller vithetsstudier. Vi ställer frågor om områden som exempelvis representation, inkludering och exkludering, segregation, vardagsrasism och strukturell diskriminering, etniska stereotyper i visuell kultur och hur kulturlivet organiseras. Vid studier av exempelvis kulturarvssektorn kan det innebära att vi analyserar hur internationell migration och transnationella processer påverkar formandet av det som betraktas som svenskt kulturarv, urvalsprocesser i bevarandefrågor, personalsammansättningen i organisationer, de produktioner som kulturinstitutioner gör eller hur kulturlivet arbetar med publikfrågor. Det svenska kulturarvet är inte en statisk uppsättning föremål, byggnader eller platser, utan omförhandlas ständigt. Vi tar utgångspunkt i ett processuellt och kritiskt perspektiv på historieskrivning och kulturarv. Vi strävar efter att alltid historisera våra studier av samtiden. Studier av vardagsrasism, segregation eller diskriminering kan göras utifrån ett organisationsperspektiv i kombination med ett perspektiv som betonar frågor om rättvisa, erkännandepolitik och representation. Ett tidigare adoptionsrelaterat forskningsprojekt utgick exempelvis från att adopterade växer upp som infödda svenskar, men bemöts ibland som invandrade på grund av sina utseenden. Adoptionsstudier såsom denna bidrar därför till en förståelse av hur attityder och inställningar hos en vit majoritetsbefolkning gentemot icke-vita minoritetsgrupper påverkar de senares livsvillkor i det nya landet. Vi kan utifrån detta få kunskap om och därigenom bidra till den forskning som försöker förstå hur samhället är strukturerat utifrån utseendes betydelse; det som på svenska kallas för vithetsstudier (whiteness studies). Vithetsstuder innebär, till skillnad mot den ”färgblindhetsdiskurs” som varit stark i Sverige under de senaste decennierna, att man tar hänsyn till att utseendet har betydelse på en rad olika plan i samhället.
Tre tematiska områden
Vi har organiserat forskningen vid Mångkulturellt centrum i tre olika tematiska områden med kulturarvs- och kulturstudier samt urbana studier som huvudinriktningar. Dessa områden bygger både vidare på och vidareutvecklar tidigare studier och dokumentationsprojekt som har utförts under centrets mer än 20-åriga historia, men pekar samtidigt ut en delvis ny riktning för forskningen.
Det första temat handlar om organisationer i komplexa samhällen. Här samlas studier av mångfald i den statligt finansierade kultursektorn, kommuner, utbildningsväsendet, civilsamhället och företagsvärlden. Temat bygger vidare på en rad olika studier och utvärderingar av skilda slag som centret har genomfört under det senaste decenniet, och som rört frågeställningar kring arbete mot diskriminering och för ökad etnisk mångfald inom olika typer av, främst offentliga, organisationer, både i stad och i glesbygd. Det handlar både om hur institutionerna är organiserade och vad institutionerna gör och producerar. Fokus ligger på de strukturerande processer som skapar inkludering eller exkludering av personer med utländsk bakgrund. Det kan exempelvis handla om att visa hur etablerade relationer, rutiner, regler, normer, urvalsprocesser eller kvalitetskriterier kan leda till exkluderande praktiker.
Det andra temat kallat urban samtidskultur omfattar studier av olika former av materiella, textuella, visuella och performativa gestaltningar och representationer i kultur- och kulturarvssektorn, inom det fria kulturlivet eller i olika medier. Här ryms också studier av interkulturell pedagogik. Gestaltningar är ett nyckelord här och markerar att det handlar om studier som på olika sätt har ett estetiskt perspektiv och/eller fokuserar på estetiska processer av olika slag i samhället. Inom ramen för detta tema kan studier bedrivas som intresserar sig för hur internationell migration påverkar bilden av det svenska kulturarvet ur såväl ett symboliskt som ett materiellt perspektiv eller för vilken verkan bevarandeideal och urvalsprinciper har på kulturarvsskapande av idag. Vilka utmaningar och förhandlingar uppstår när grupper med olika nationella och etniska bakgrunder bidrar till ett gemensamt svenskt kulturarvsskapande? Hur återspeglas den etniska mångfalden i de kulturhistoriska arkiven och museerna? Inriktningen bygger vidare på tidigare studier av utställningspraktiker vid kulturhistoriska museer, bevarandesektorn och transnationell kulturverksamhet i Sveriges storstäder samt dokumentationsprojekt kring tradition och traditionalisering i samband med migration.
Det tredje temat urbana livsvillkor handlar om studier kring det levda och planerade livet i staden såsom stadsutveckling i underprivilegierade områden, frågor om våld och trygghet, konsumtion och livsstil i det urbana rummet och barns och ungdomars situation. Detta tema har vuxit fram ur centrets utvärderingsverksamhet av de satsningar på urbana områden som genomförts inom ramen för den statliga integrationspolitiken (till exempel ”Blommansatsningen” och ”Storstadssatsningen”). Här, liksom i övriga teman, spelar centrets lokalisering i Stor-Stockholmskommunen Botkyrka och i förorten Fittja dessutom en viktig roll. Genom att vi har kunnat följa ett lokalsamhälles utveckling sedan 1987 har vi byggt upp en generell kunskap om migration och urbana frågor kopplat till en plats. Vilka livsvillkor utmärker de områden som idag inom politiken kallas för ”utanförskapsområden”? Hur går den sociala etableringen för nyanlända och nyinflyttade till i ett visst område? Vilka aktörer möter exempelvis en migrantfamilj i etableringen av ett vardagsliv på en ny plats som kännetecknas av nya rutiner och mönster? Vilket samhälle föreställer sig de tjänstemän och politiker som planerar omdaningar av den levda miljön i en specifik stadsdel?
Kontaktperson René León Rosales, fil dr i etnologi och forskningsledare, rene.leon.rosales@mkc.botkyrka.se , tel: 08-531 781 58.
|
