Fil. dr i etnologi. I avhandlingen Traditionens estetik: spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd (2007) diskuteras hur en nationell social rörelse som Hemslöjden påverkas av migration och globalisering. Med exempel från bland annat slöjdmarknader, dräktparader och hemslöjdsprojekt för kvinnor med utländsk bakgrund visar avhandlingen att ett fokus på estetiska möten och på betydelsen av det materiella kan ge nya svar på frågor om erkännande och inkludering i kulturlivet och kulturarvssektorn. Som forskningsassistent medverkade hon i forskningsprogrammet Åldrandets kultur (1996, 1999), hon har utvärderat kulturarv och mångfald (2000) och har arbetat med ett regeringsuppdrag om mångfald i kultursektorn (uu 2011). Intresseområden är materalitet, med huvudsakligt fokus på textil, expressivitet, samt intersektionen migration, minoritet, estetik, klass, kön och historia. Hon är styrelseledamot i IMER-förbundet.Hyltén-Cavallius är tjänstledig från augusti 2011 till och med juni 2012 för att utveckla ett projekt om samisk slöjd på etnologiska avdelningen, Stockholms universitet.Identitetsslöjd - kulturarv, minoritetspolitik och historieskrivning
Samisk slöjd (sámi duodji) har kommit att bli en av de centrala symbolerna för samisk kultur, tillsammans med renskötsel, språk, dräkt och jojk, såväl inom som utom den samiska gruppen. Materiell kultur är ofta en viktig komponent när gruppidentiteter och nationella identiteter skapas. Samtidigt är slöjden en stark kommersiell produkt i den turistindustri kring samisk kultur som kom att utvecklas under det tidiga 1900-talet. På så vis befinner sig slöjden ständigt i en ”riskzon” genom att den flyter mellan olika positioner. Å ena sidan är den ett autentiskt kulturarv och ett redskap i identitetspolitiska processer inom den samiska gruppen och i den positionen kan slöjden också ingå i en kulturarvsekonomi och då säljas som autentiskt hantverk. Å andra sidan kan samisk slöjd, utförd i sämre kvalitet och fel sorts (icke-traditionella) material, också säljas som souvenirer i en bredare turistindustri och här förlora i sitt värde som autentiskt uttryck för en kultur. Det som står på spel här är rätten att definiera en del av den kulturella dimensionen av nationsskapandet; idéer och uttryck för det symboliska arvet som är själva essensen i en nation såsom flaggan, nationalsången, färger, dräkter, musik, muntlig tradition etc. Syftet med projektet är att visa hur ett samiskt ”mjukt” kulturarv – ett slöjdarv – formas i vår tid, och hur föreställningarna om detta arv har vuxit fram historiskt i ett samspel mellan en samisk minoritet och en svensk majoritet. En vidare ambition med projektet är att förstå det samiska exemplet i relation till en större internationell kontext av urfolks- och minoritetsstudier om autenticitet, äganderätt, kulturarv och minoritetsrättigheter
Nina Edström
Fil. mag. socialantropologi, har sedan våren 2000 arbetat på centret som projektledare för mindre studier och utvärderingar.En stor del av hennes arbete har handlat om mångfald som begrepp och praktik i olika sammanhang som exempelvis storstad, glesbygd, kultursektor eller kommunal organisation.
Processutvärdering av Evolve - Mångfaldscertifiering
Institutet för regional och lokal demokrati - ID- i Växjö har gett Mångkulturellt centrum i uppdrag att utvärdera ett utbildningsprojekt som fått stöd från Europeiska socialfonden. I projektet får deltagarna sina organisationer genomlysta ur ett brett mångfaldsperspektiv (alla diskrimineringsgrunder) och blir erbjudna utbildningar inom de områden som rör diskriminering och mångfald. Nina Edström följer projektet och återkopplar löpande till projektet under år 2012.
Tobias Hübinette
Fil. dr. i koreanologi. Docent vid Södertörns högskola. Avhandlingen från Stockholms universitet handlar om den koreanska adoptionsfrågan och föreställningar och framställningar om utlandsadopterade i koreansk film och populärkultur. Vid sidan av asienforskning och kritiska adoptionsstudier intresserar sig Hübinette också för den historiska och samtida relationen Korea-Sverige och Östasien-Väst, migrations- och etnicitetsforskning, postkoloniala studier och kritisk rasteori, samt kulturstudier och visuell kultur. Hübinette arbetar med flera forskningsprojekt varav ett rör ras i samtida svensk visuell kultur och ett annat den svenska adoptionsrörelsen utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Hübinette forskar även om begreppet transrasialitet och den transrasiala erfarenheten, om asiatiskhet och den asiatiska diasporan, och om blandade och mixed race.Ladda ned avhandlingen via DiVA Läs mer på Tobias Hübinettes hemsida"Japaner, japaner, japaner...". Representationer av asiater i svensk samtidskultur
Projektets övergripande syfte är att studera och analysera representationer av asiater i svensk samtidskultur. Med asiater definieras individer och grupper härrörandes från länderna i och regionen Öst- och Sydostasien. Projektet utgörs av en representationsstudie som inkluderar både textuellt, audiellt, visuellt, digitalt och audiovisuellt material från den svenska samtidskulturen, och som syftar till att undersöka hur individer och grupper med asiatiskt ursprung och utseende framställs och föreställs. Projektets utgångspunkt är att det existerar en diskrepans mellan den koloniala föreställningsvärlden och det postkoloniala tillståndet vari olika minoriteter lever sida vid sida med majoritetsbefolkningen inom samma nationella kontext. Projektets andra preliminära utgångspunkt är att en viss typ av representationer av asiater är hegemoniska i den svenska samtidskulturen i den meningen att de är naturaliserade och uppfattas som vardagliga och självklara, och inte som nedsättande och negativa. Projektets tredje utgångspunkt är att en viss typ av representationer av asiater kan jämföras med en viss typ av representationer av judar från första hälften av 1900-talet, liksom med en viss typ av representationer av asiater som historiskt har sin grund i 1800- och 1900-talets koloniala föreställningsvärld, och vilka till vissa delar har internationellt ursprung och till vissa delar är specifikt svenska. Projektets fjärde utgångspunkt är att de samtida representationerna av asiater påverkas av den globala föreställningen om Asiens pågående uppgång och Västs pågående nedgång, vilken går tillbaka till förra sekelskiftets gula faran-trop. Projektets frågeställningar är därför: Vilka framställningar av och föreställningar om asiater finns i svensk samtidskultur i form av textuella, audiella, visuella, digitala och audiovisuella representationer? Hur relaterar samtida svenska representationer av asiater till både historiska och samtida representationer av andra icke-kristna och icke-västerländska grupper såsom judar, araber, afrikaner, indier, aboriginer, inuiter och indianer? Hur relaterar framställningar av och föreställningar om asiater i dagens Sverige till representationer av asiater i andra länder?
Catrin Lundström
Foto: Levi Batista Gonçalves
Docenti sociologi, forskare. Jag disputerade i sociologi 2007 vid Uppsala universitet. I avhandlingen, Svenska Latinas: ras, klass och kön i svenskhetens geografi(Makadam) undersöker jag de informella gränserna för nationell tillhörighet i relation till bostadssegregation, förortsmytologier och populärkultur bland unga kvinnor i latinamerikansk diaspora i Sverige.Sedan disputationen arbetar jag med ett forskningsprojekt om svenska migrantkvinnor i USA, Singapore och Spanien, där jag analyserar rasifierade genuskonstruktioner av migrerande kroppar och (re)artikulationer av kulturella identiteter inom ramen för dessa skilda sociala och politiska system. Vad betyder svenskheten när den förskjuts från normativ majoritetsposition till kontextuellt betingad minoritet i skilda geo-diskursiva sammanhang? Hur förhandlas ideologiska konstruktioner av svensk jämställdhet utifrån förändrade livs- och arbetssituationer utomlands? Vilka aspekter av transnationell migration synliggörs i privilegierade migrantgruppers vardags- och rörelsemönster?Inom ramen för områdena transnationell migration, intersektionalitet, postkolonial teori, kulturstudier, ungdomsforskning, latino/a studies, urban etnografi och feministisk sociologi har jag bl. a publicerat artiklar i Social Identities, Gender, Place and Culture, Journal of Intercultural Studies och NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Studies, TGV: Tidskrift för genusvetenskap och European Journal of Women’s studies.Vid Mångkulturellt centrum utvecklar jag ett projekt om den informella sektorn i Norra Botkyrka, dvs. om de människor som inte är arbetssökande, studerande eller bidragstagare. Vilka är de? Hur hanterar de sitt uppehälle? Vad betyder konstruktioner av kön, klass, etnicitet och ras för deras situation?
René León Rosales
Fil. dr i etnologi. Avhandlingen Vid framtidens hitersta gräns – om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola (2010) undersöker den etniska och sociala segregationens konsekvenser för hur pojkar i en multietnisk skola kunde skapa sig själva som elever. LR har tidigare skrivit om lokal demokrati och föreningsliv (1999), om vardagsrasism (2004), om hur begreppet kultur brukas i hedersmordsdebatter (2005) samt om pojkar med utländsk bakgrund och framtidsdrömmar (2007).
Copyright Mångkulturellt centrum - Design
av C&T Creation
